Är jag en jobbot?

God morgon!

Jag är påväg till jobbet. Måste åka om sisådär 20 minuter för att vara cirka i tid. Dricker kaffe...

Det är min frukost!

Jag älskar kaffe och är en kaffeist. Jag står för det. Ändå glömmer jag ofta muggarna här och där och önskar att de hade en sådan där liten ljudanordning så att jag kunde vissla på muggen och den visslade tillbaka. Så slapp jag ägna tid till att leta eller till sist ta en ny mugg som jag ställer på ett nytt ställe osv.

Men tillbaka till jobbet.

Jag är påväg till jobbet. Har försökt klämma in några minuter med nyttiga göromål innan eftersom jag nu inte kommer vistas hemma utan vara på annan plats för att tjäna pengar. Det är greit.

När jag är på jobbet går allt på räls. Det är gamla invanda rutiner som bara rullar på med olika klockslag och det är nästan så att jag kan sätta på en liten autopilot och jag behöver liksom inte ens tänka.

Det är ganska skönt. Tryggt att veta min roll, förväntningarna på mig och de göromål jag ska göra och alla dessa goa barn som kommer springande och säger god morgon till mig.

De allra flesta dagar bjuder inte på några stora överraskningar utan lunkar på. Så jag träder nu vilket ögonblick som helst in i arbetsrollen och förvandlar mig till en JOBBOT...

Men efter jobbet idag kommer mina älskade barn till mig som har varit hos sin pappa i 1 ½ vecka och då vrider jag om och blir snabbt en MAMMOT...

...inte att förväxla med en mammut. De dog ut för längesedan för det fanns visst inga papputar! :)